Fotbollsnerver?
Ikväll sätter vi tron till Ryssland, låt dem bli mästerskapets skräll där Turikiet inte gick hela vägen.
I lördags blev jag som bekant ryss - i hjärtat. Och hur kan man inte det när man följt mästerskapet och sett stornationer spela bort sig i ignorans medans detta Ryssland lyckats slå i underläge varje gång, lite till, lite till. Hur kan man inte falla för deras vilja att göra mål, deras vilja att driva sitt spel offensivt? Jag är ingen fotbollsdåre, eller aktiv spelare, men jag känner igen bra spel när jag ser det. Och med den drivkraften som de ryska landslaget har och deras löparvilja, deras vilja att komma till avslut, jag menar - vad ska stoppa dem när inte Holland lyckades?
Jag glädjs verkligen för spanjorerna när de bröt sin förbannelse mot Italien, verkligen. Och jag kan tycka att det är roligt och bra för dem att de lyckats gå så långt som de har genom att ta in nya och unga spelare. Och jag är mäkta imponerad av David Villas insatser på fotbollsplanen, och hans mäkta snygga mål. Och jag missunnar dem verkligen inte en finalplats - men den finalplatsen tillhör, enligt mig, Ryssland.
Kanske hoppas jag att vi kunnat glömma tyskarna och deras avacemang all together, glömma faktumet att de måste möta antingen Ryssland eller Spanien i en final. Kanske hoppades jag att dom bara kunde ta bussen hem och låta dessa två nationer göra upp om guldet, att kvällens match skulle vara en final och inte en semifinal.
MIna hjältar och mina ögonstenar Arsjavin och Villa kommer visa oss ett och annat ikväll, det är jag helt säker på. Frågan är om jag kommer ha några naglar kvar? Kommer jag ha några nerver kvar? Men även Pavlyuchenko och Torres kommer bjuda på en show - hell, detta kommer bli en jävla show. Frågan är vem som går ut i spelargången och möterpressen med ett leende?
Jag hejar på Ryssland, men vilket lag som än möter Tysklandi finalen så har de förtjänat de, och jag hoppas att de krossar tyskarna rejält.
I lördags blev jag som bekant ryss - i hjärtat. Och hur kan man inte det när man följt mästerskapet och sett stornationer spela bort sig i ignorans medans detta Ryssland lyckats slå i underläge varje gång, lite till, lite till. Hur kan man inte falla för deras vilja att göra mål, deras vilja att driva sitt spel offensivt? Jag är ingen fotbollsdåre, eller aktiv spelare, men jag känner igen bra spel när jag ser det. Och med den drivkraften som de ryska landslaget har och deras löparvilja, deras vilja att komma till avslut, jag menar - vad ska stoppa dem när inte Holland lyckades?
Jag glädjs verkligen för spanjorerna när de bröt sin förbannelse mot Italien, verkligen. Och jag kan tycka att det är roligt och bra för dem att de lyckats gå så långt som de har genom att ta in nya och unga spelare. Och jag är mäkta imponerad av David Villas insatser på fotbollsplanen, och hans mäkta snygga mål. Och jag missunnar dem verkligen inte en finalplats - men den finalplatsen tillhör, enligt mig, Ryssland.
Kanske hoppas jag att vi kunnat glömma tyskarna och deras avacemang all together, glömma faktumet att de måste möta antingen Ryssland eller Spanien i en final. Kanske hoppades jag att dom bara kunde ta bussen hem och låta dessa två nationer göra upp om guldet, att kvällens match skulle vara en final och inte en semifinal.
MIna hjältar och mina ögonstenar Arsjavin och Villa kommer visa oss ett och annat ikväll, det är jag helt säker på. Frågan är om jag kommer ha några naglar kvar? Kommer jag ha några nerver kvar? Men även Pavlyuchenko och Torres kommer bjuda på en show - hell, detta kommer bli en jävla show. Frågan är vem som går ut i spelargången och möterpressen med ett leende?
Jag hejar på Ryssland, men vilket lag som än möter Tysklandi finalen så har de förtjänat de, och jag hoppas att de krossar tyskarna rejält.
Kommentarer
Trackback
